Bråviksloppet 2015 - på en tid jag bara drömt om...

Igår sprang jag mitt första lopp på 25 år! Jag är ju en "springtjej" från början, så att springa löplopp igen känns väldigt speciellt för mig. Hela veckan har jag varit lite småpirrig, trots att jag hade bestämt för mig själv att inte sätta upp några som helst mål med loppet - jo, att komma i mål såklart! Men inga tidsramar (hade dock en liten dröm att klara mig precis under 60 minuter). Så sent som i juli började jag springa "fritt". Innan dess har jag under fyra månader återgångstränat till löpning, som jag startade i mars med 30 sek jogga & 90 sek gå... Så min "löphistoria" i nutid är riktigt kort. För drygt två månader sedan fick jag endast springa 20 minuter i ett sträck. Igår sprang jag 10 km, varvat på asfalt, grusväg & skogsstig. 
 
 
 
Jag supportar barnen varje helg när det är fotboll. Jag har supportat mannen vid ett flertal tillfällen när han har sprungit långlopp. Igår var det min tur att bli supportad! Hela familjen var med & hejade & fotade.
 
Regnet stod som spön i backen hela förmiddagen. Det var 12 grader ute när vi åkte hemifrån... Tänkte att våtdräkt kanske vore enda alternativet till klädsel. Valde T-shirt istället för linne för att det kändes kallt. Vi kom till Start- & målplatsen strax efter 11. Härlig stämning med ganska mycket folk, trots vädret. Jag värmde upp med Friskis & Svettis, där Malin & Johanna från "mitt" Friskis höll i det. Precis lagom & bra innan loppet. Kl. 11.45 gick startskottet för 10 km vid småbåtshamnen i Lindö. Då sprack det upp, regnet slutade & det var nästan så att solen var framme. Efter 3,5 km kom man till en punkt då man rundade en kon & sprang tillbaka igen. Då insåg jag att jag låg ganska långt fram, vilket jag inte hade förväntat mig. Jag sprang hela loppet själv. Vid 5 km kom en lång & seg uppförsbacke. Då fick jag känningar i ena benhinnan & saktade ner lite på tempot. Backen sög energi dessutom. Det var min sämsta km under loppet. Sedan när vi kom in i skogen på mitt favoritunderlag med barr & lite rötter, så kom flåset tillbaka igen. När jag hade 2 km kvar insåg jag att jag hade sprungit ganska fort & den där drömgränsen som låg väldigt långt borta i mina drömmar helt plötsligt var inom räckhåll. Dock var dessa två km på asfalt, vilket mina benhinnor inte gillar. Jag försökte springa i kanten så mycket det gick. Sista km gick det fortaste jag sprungit. På slutet stod familjen & hejade & fotade. Jag blev så j...a lycklig av att jag då insåg att jag fixat allt!! Lyckotårarna brände. V-tecknet kom upp. Vilken seger detta är!!! Lycka för allt kämpande under vår & sommar. Lycka att springa fortare än jag drömt om. Lycka att kunna springa!
 
 
 
Den officiella tiden blev 50.30. Mitt önskemål var 60 min & jag sprang på 10 min under det. Känns ju helt galet häftigt!! De där 30 sekunderna var backen vid 5 km... Jag är fantastiskt nöjd med tiden, men de där ynka 30 sekunderna grämer mig lite. Får bli ett nytt lopp nästa år & då är målet 49.59... ;-). Tack för ett bra arrangemang Bråviksloppet! //Vickan 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1 Lovisa:

skriven

Vilken WOW-bild på dig! Vilken löpresa du har gjort! Imponerande tid & häftigt att du delar med dig. Du inspirerar verkligen.

Svar: Det var så mycket känslor i kroppen när sonen fångade mig på bilden!!! Tack snälla Lovisa för dina fina ord. Blir rörd! Kram Vickan
Lina & Vickan

Kommentera här: